Juni 2025 Prognos för statens budget och de offentliga finanserna

Konjunkturen i Sverige är fortfarande svag och påverkas av den globala osäkerhet som tullar och medföljande finansiell turbulens har gett upphov till. Arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå i år, men sjunker tillbaka nästa år när BNP växer starkt. Inflationen överstiger tillfälligt målnivån i år, men Riksbanken sänker ändå räntan.

Den offentliga sektorns finansiella sparande visar ett underskott på 90 miljarder kronor i år, vilket till stor del förklaras av lågkonjunkturen. Det är ändå en liten förbättring sedan förra året, vilket främst förklaras av lägre pensionskostnader i kommunsektorn. I staten försvagas i stället sparandet avsevärt och det är här som underskottet blir störst. Underskottet i offentlig sektor blir betydligt mindre nästa år när framför allt sparandet i staten förbättras.

Det strukturella sparandet, det vill säga det finansiella sparandet rensat för påverkan av konjunkturen och engångseffekter, beräknas visa ett underskott på 0,2 procent av potentiell BNP i år. Det innebär att det ligger på gränsen till en tydlig avvikelse. Nästa år visar det strukturella sparandet ett överskott men det är lägre än målnivån. Maastrichtskulden är i nivå med skuldankaret i år, men sjunker igen de kommande åren.

Jämfört med ESV:s föregående prognos har BNP-tillväxten sänkts i år och nästa år till följd av det försämrade omvärldsläget och svagare utfall än väntat. Arbetslösheten bedöms bli något högre båda åren medan inflationen i princip är oförändrad jämfört med vår förra prognos. Skatteintäkterna har reviderats ner i år och nästa år. Utgifterna har höjts i år, men sänkts nästa år. Sparandet i den offentliga sektorn har sänkts med nära 40 miljarder kronor i år och det är framför allt sparandet i staten som har reviderats. Även nästa år har sparandet i offentlig sektor justerats ner något.