Saldo i statens budget
Miljoner kr
| Månad |
Utfall 2019 |
Utfall 2018 |
| Jan |
8713 |
36 |
| Feb |
41090 |
49846 |
| Mars |
11967 |
6373 |
| Apr |
-2580 |
2802 |
| Maj |
64215 |
50631 |
| Juni |
-24825 |
-17283 |
| Juli |
28220 |
15727 |
| Aug |
30073 |
24852 |
| Sep |
-3629 |
6668 |
| Okt |
31871 |
3102 |
| Nov |
|
15621 |
| Dec |
|
-78325 |
| Månad |
Utfall 2019 |
Utfall 2018 |
| Januari |
8 713 | 36 |
| Februari |
41 090 | 49 846 |
| Mars |
11 967 | 6 373 |
| April |
-2 580 | 2 802 |
| Maj |
64 215 | 50 631 |
| Juni |
-24 825 | -17 283 |
| Juli |
28 220 | 15 727 |
| Augusti |
30 073 | 24 852 |
| September |
-3 629 | 6 668 |
| Oktober |
31 871 | 3 102 |
| November |
| 15 621 |
| December |
| -78 325 |
Saldot i statens budget blev ett överskott på 31,9 miljarder kronor i oktober. Det är 28,8 miljarder kronor högre än oktober 2018. Inkomsterna minskade med 2,0 miljarder kronor och utgifterna minskade med 30,8 miljarder kronor.
Hittills i år visar saldot i statens budget på ett överskott på 185,1 miljarder kronor. Det är 42,4 miljarder kronor högre än samma period 2018. För de tio första månaderna uppgår inkomsterna till 901,3 miljarder kronor, det är 7,4 miljarder kronor lägre än samma period 2018. Utgifterna är hittills i år 49,8 miljarder lägre än motsvarande period 2018 och uppgår till 716,1 miljarder kronor.
Statens budget omfattar alla inkomster, utgifter och betalningar som påverkar statens lånebehov. Saldobegreppet är sedan 1997 detsamma som statens lånebehov. Ett budgetunderskott på 10 miljarder kronor innebär med andra ord att staten har ett lånebehov på 10 miljarder kronor.
För att statens budgetsaldo ska kunna motsvara lånebehovet har en kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning lagts till på utgiftssidan. Den kassamässiga korrigeringsposten är skillnaden mellan det redovisade saldot av inkomsttitlar och utgiftsanslag, och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels på grund av periodiseringsskillnader, dels på grund av att myndigheternas redovisning mot anslag och inkomsttitlar delvis är utgiftsmässig, och dels på grund av att vissa poster inte redovisas över anslag eller inkomsttitlar överhuvudtaget. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, statliga bolag och vissa fonder.
Budgetsaldo, miljarder kronor
| Statens budget |
Utfall
okt 2019
|
Förändring jämfört
med okt 2018
|
Utfall
jan–okt 2019
|
Förändring jämfört
med jan–okt 2018
|
SB + ÄB
2019
|
|
Totala inkomster |
79,0 |
- 2,0 |
901,3 |
- 7,4 |
1 084,0 |
|
Skatter |
74,4 |
- 2,6 |
844,0 |
- 11,3 |
1 019,0 |
|
Övriga inkomster |
4,6 |
0,6 |
57,3 |
3,9 |
65,0 |
|
Totala utgifter |
47,1 |
- 30,8 |
716,1 |
- 49,8 |
1 024,8 |
|
Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. |
83,4 |
- 3,0 |
804,8 |
19,7 |
996,1 |
|
Statsskuldsräntor m.m. |
- 1,1 |
- 1,0 |
12,6 |
7,8 |
25,2 |
|
Riksgäldskontorets nettoutlåning
|
- 31,6 |
- 25,1 |
- 106,6 |
- 75,3 |
3,6 |
|
Kassamässig korrigering
|
- 3,6 |
- 1,7 |
5,4 |
- 2,0 |
0,0 |
|
Budgetsaldo |
31,9 |
28,8 |
185,1 |
42,4 |
61,4 |
| SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget |
Utgiftstaket för 2019 är fastställt till 1 351 miljarder kronor. Det är 14 miljarder kronor (1,0 procent) högre än utgiftstaket 2018. Utgiftstaket omfattar samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., samt Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.
De takbegränsade utgifterna uppgår hittills i år till 1 067,4 miljarder kronor. Det är en ökning med 28,1 miljarder kronor (2,7 procent) jämfört med samma period föregående år och cirka 79,0 procent av utgiftstaket har utnyttjats.
Riksdagen fattar beslut om en högsta nivå, ett utgiftstak, för statens budget och ålderspensionssystemet. Förslag och beslut om tak kan avse längre tid än ett budgetår. Tanken är att taket skall begränsa samtliga utgifter exklusive räntor. Utgiftstaket har inte överskridits sedan det infördes 1997.
Det statliga utgiftstaket omfattar:
- Alla 27 utgiftsområden utom område 26 Statsskuldsräntor
- Ålderspensionssystemet
Det fastställda utgiftstaket beräknas som summan av anvisade medel på de ingående utgiftsområdena och beräknad förändring av anslagsbehållningar. Vidare ingår ålderspensionssystemet och en så kallad budgeteringsmarginal.
För varje utgiftsområde finns en utgiftsram. Utgiftsökningar skall i första hand finansieras via en motsvarande sänkning av andra utgifter inom ramen. Syftet är att undvika en total utgiftsökning och att inte behöva ta budgeteringsmarginalen i anspråk. Högre utgifter kan också finansieras genom att man utnyttjar en anslagskredit som är kopplad till varje ramanslag, det vill säga genom att man lånar från kommande budgetår. I det fallet tas budgeteringsmarginalen i anspråk.
Riksdagen kan justera nivån på redan fastställda utgiftstak. De senaste åren har tekniska justeringar gjorts, bland annat till följd av ökad omslutning i det kommunala utjämningssystemet och en förändrad redovisning av kommunkontosystemet.
Takbegränsade utgifter, miljarder kronor
| Utgifter under taket |
Utfall
okt 2019
|
Förändring jämfört
med okt 2018
|
Utfall
jan–okt 2019
|
Förändring jämfört
med jan–okt 2018
|
SB + ÄB
2019
|
|
Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.
|
83,4 |
- 3,0 |
804,8 |
19,7 |
996,1 |
|
Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten
|
26,4 |
0,9 |
262,6 |
8,4 |
317,6 |
|
Takbegränsade utgifter |
109,9 |
- 2,1 |
1 067,4 |
28,1 |
1 313,7 |
| SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget |