Saldo i statens budget
Miljoner kr
| Månad |
Utfall 2017 |
Utfall 2016 |
| Jan |
8689 |
16598 |
| Feb |
42880 |
45472 |
| Mars |
-9105 |
8940 |
| Apr |
4343 |
14470 |
| Maj |
36539 |
35987 |
| Juni |
-12994 |
-19569 |
| Juli |
-10093 |
3721 |
| Aug |
39068 |
26874 |
| Sep |
8354 |
9690 |
| Okt |
6681 |
-15751 |
| Nov |
16993 |
34094 |
| Dec |
|
-75225 |
| Månad |
Utfall 2017 |
Utfall 2016 |
| Januari |
8 689 | 16 598 |
| Februari |
42 880 | 45 472 |
| Mars |
-9 105 | 8 940 |
| April |
4 343 | 14 470 |
| Maj |
36 539 | 35 987 |
| Juni |
-12 994 | -19 569 |
| Juli |
-10 093 | 3 721 |
| Augusti |
39 068 | 26 874 |
| September |
8 354 | 9 690 |
| Oktober |
6 681 | -15 751 |
| November |
16 993 | 34 094 |
| December |
| -75 225 |
Saldot i statens budget för november blev ett överskott på 17,0 miljarder kronor. Det är 17,1 miljarder kronor lägre än i november 2016. Inkomsterna är 0,1 miljarder kronor lägre och utgifterna är 17,0 miljarder kronor högre.
Saldot i statens budget för januari–november är ett överskott på 131,4 miljarder kronor. Det är 29,2 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Inkomsterna är 13,5 miljarder kronor lägre och utgifterna är 15,7 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år.
Statens budget omfattar alla inkomster, utgifter och betalningar som påverkar statens lånebehov. Saldobegreppet är sedan 1997 detsamma som statens lånebehov. Ett budgetunderskott på 10 miljarder kronor innebär med andra ord att staten har ett lånebehov på 10 miljarder kronor.
För att statens budgetsaldo skall kunna motsvara lånebehovet har en kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning lagts till på utgiftssidan. Den kassamässiga korrigeringsposten är skillnaden mellan det redovisade saldot av inkomsttitlar och utgiftsanslag, och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels på grund av periodiseringsskillnader, dels på grund av att myndigheternas redovisning mot anslag och inkomsttitlar delvis är utgiftsmässig, och dels på grund av att vissa poster inte redovisas över anslag eller inkomsttitlar överhuvudtaget. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, statliga bolag och vissa fonder.
Budgetsaldo, miljarder kronor
| Statens budget |
Utfall
nov 2017
|
Förändring jämfört
med nov 2016
|
Utfall
jan–nov 2017
|
Förändring jämfört
med jan–nov 2016
|
SB + ÄB
2017
|
|
Totala inkomster |
92,9 |
- 0,1 |
933,0 |
- 13,5 |
979,7 |
|
Skatter |
90,3 |
1,3 |
887,0 |
- 8,8 |
923,7 |
|
Övriga inkomster |
2,6 |
- 1,5 |
46,0 |
- 4,7 |
56,0 |
|
Totala utgifter |
75,9 |
17,0 |
801,7 |
15,7 |
988,2 |
|
Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. |
81,9 |
1,0 |
826,7 |
27,7 |
963,6 |
|
Statsskuldsräntor m.m. |
8,4 |
- 0,3 |
12,3 |
6,7 |
16,5 |
|
Riksgäldskontorets nettoutlåning
|
- 2,6 |
12,9 |
- 36,6 |
- 15,3 |
8,2 |
|
Kassamässig korrigering
|
- 11,8 |
3,4 |
- 0,8 |
- 3,5 |
0,0 |
|
Budgetsaldo |
17,0 |
- 17,1 |
131,4 |
- 29,2 |
7,4 |
| SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget |
Utgiftstaket för 2017 är fastställt till 1 274 miljarder kronor. Det är 59 miljarder kronor (4,9 procent) högre än utgiftstaket 2016. Utgiftstaket omfattar samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., samt Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.
De takbegränsade utgifterna för januari–november uppgår till 1 098,7 miljarder kronor. Det är en ökning med 40,3 miljarder kronor (3,8 procent) jämfört med samma period 2016.
Riksdagen fattar beslut om en högsta nivå, ett utgiftstak, för statens budget och ålderspensionssystemet. Förslag och beslut om tak kan avse längre tid än ett budgetår. Tanken är att taket skall begränsa samtliga utgifter exklusive räntor. Utgiftstaket har inte överskridits sedan det infördes 1997.
Det statliga utgiftstaket omfattar:
- Alla 27 utgiftsområden utom område 26 Statsskuldsräntor
- Ålderspensionssystemet
Det fastställda utgiftstaket beräknas som summan av anvisade medel på de ingående utgiftsområdena och beräknad förändring av anslagsbehållningar. Vidare ingår ålderspensionssystemet och en så kallad budgeteringsmarginal.
För varje utgiftsområde finns en utgiftsram. Utgiftsökningar skall i första hand finansieras via en motsvarande sänkning av andra utgifter inom ramen. Syftet är att undvika en total utgiftsökning och att inte behöva ta budgeteringsmarginalen i anspråk. Högre utgifter kan också finansieras genom att man utnyttjar en anslagskredit som är kopplad till varje ramanslag, det vill säga genom att man lånar från kommande budgetår. I det fallet tas budgeteringsmarginalen i anspråk.
Riksdagen kan justera nivån på redan fastställda utgiftstak. De senaste åren har tekniska justeringar gjorts, bland annat till följd av ökad omslutning i det kommunala utjämningssystemet och en förändrad redovisning av kommunkontosystemet.
Takbegränsade utgifter, miljarder kronor
| Utgifter under taket |
Utfall
nov 2017
|
Förändring jämfört
med nov 2016
|
Utfall
jan–nov 2017
|
Förändring jämfört
med jan–nov 2016
|
SB + ÄB
2017
|
|
Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.
|
81,9 |
1,0 |
826,7 |
27,7 |
963,6 |
|
Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten
|
24,9 |
1,1 |
272,0 |
12,6 |
300,4 |
|
Takbegränsade utgifter |
106,8 |
2,1 |
1 098,7 |
40,3 |
1 264,0 |
| SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget |