Saldo i statens budget
Miljoner kr
| Månad |
Utfall 2024 |
Utfall 2023 |
| Jan |
-35287 |
-45682 |
| Feb |
74295 |
97956 |
| Mars |
-341 |
-12928 |
| Apr |
-30594 |
12694 |
| Maj |
31586 |
39079 |
| Juni |
-40879 |
-34333 |
| Juli |
6443 |
6483 |
| Aug |
34917 |
34303 |
| Sep |
-29409 |
-6283 |
| Okt |
-5684 |
-717 |
| Nov |
17891 |
28839 |
| Dec |
-127211 |
-100348 |
| Månad |
Utfall 2024 |
Utfall 2023 |
| Januari |
-35 287 | -45 682 |
| Februari |
74 295 | 97 956 |
| Mars |
-341 | -12 928 |
| April |
-30 594 | 12 694 |
| Maj |
31 586 | 39 079 |
| Juni |
-40 879 | -34 333 |
| Juli |
6 443 | 6 483 |
| Augusti |
34 917 | 34 303 |
| September |
-29 409 | -6 283 |
| Oktober |
-5 684 | -717 |
| November |
17 891 | 28 839 |
| December |
-127 211 | -100 348 |
Saldot i statens budget i december blev ett underskott på 127,2 miljarder kronor, vilket är 26,9 miljarder kronor högre än i december 2023. De totala inkomsterna i statens budget blev 75,1 miljarder kronor i december, vilket är 2,6 miljarder kronor (3,4 procent) lägre än i december 2023. De totala utgifterna i statens budget blev 202,3 miljarder kronor i december, vilket är 24,2 miljarder kronor (13,6 procent) högre än i december 2023.
Det preliminära saldot i statens budget för 2024 blev ett underskott på 104,3 miljarder kronor. Det är en skillnad på 123,3 miljarder kronor jämfört med 2023, då saldot visade ett överskott på 19,1 miljarder kronor. Utgifterna för de flesta utgiftsområdena blev högre.
Statens budget omfattar alla inkomster, utgifter och betalningar som påverkar statens lånebehov. Saldobegreppet är sedan 1997 detsamma som statens lånebehov. Ett budgetunderskott på 10 miljarder kronor innebär med andra ord att staten har ett lånebehov på 10 miljarder kronor.
För att statens budgetsaldo ska kunna motsvara lånebehovet har en kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning lagts till på utgiftssidan. Den kassamässiga korrigeringsposten är skillnaden mellan det redovisade saldot av inkomsttitlar och utgiftsanslag, och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels på grund av periodiseringsskillnader, dels på grund av att myndigheternas redovisning mot anslag och inkomsttitlar delvis är utgiftsmässig, och dels på grund av att vissa poster inte redovisas över anslag eller inkomsttitlar överhuvudtaget. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, statliga bolag och vissa fonder.
Budgetsaldo, miljarder kronor
| Statens budget |
Utfall
dec 2024
|
Förändring jämfört
med dec 2023
|
Utfall
jan–dec 2024
|
Förändring jämfört
med jan–dec 2023
|
SB + ÄB
2024
|
|
Totala inkomster |
75,1 |
- 2,6 |
1 272,3 |
29,4 |
1 324,3 |
|
Skatter |
70,0 |
- 2,5 |
1 185,2 |
36,8 |
1 199,9 |
|
Övriga inkomster |
5,1 |
- 0,1 |
87,1 |
- 7,4 |
124,3 |
|
Totala utgifter |
202,3 |
24,2 |
1 376,6 |
152,7 |
1 399,8 |
|
Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. |
146,8 |
22,5 |
1 316,9 |
102,8 |
1 356,3 |
|
Statsskuldsräntor m.m. |
1,3 |
- 1,1 |
45,2 |
13,6 |
48,3 |
|
Riksgäldskontorets nettoutlåning
|
64,6 |
3,7 |
- 2,0 |
9,5 |
- 5,0 |
|
Kassamässig korrigering
|
- 10,4 |
- 0,9 |
16,5 |
26,9 |
0,4 |
|
Budgetsaldo |
- 127,2 |
- 26,9 |
- 104,3 |
- 123,3 |
- 6,9 |
| SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget |
Utgiftstaket omfattar samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgiftstaket omfattar också Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.
Utgiftstaket för 2024 fastställdes inför årets början till 1 747 miljarder kronor. De takbegränsade utgifterna uppgår preliminärt till 1 682 miljarder kronor, därmed underskreds utgiftstaket preliminärt med en marginal på 65 miljarder kronor.
Riksdagen fattar beslut om en högsta nivå, ett utgiftstak, för statens budget och ålderspensionssystemet. Förslag och beslut om tak kan avse längre tid än ett budgetår. Tanken är att taket skall begränsa samtliga utgifter exklusive räntor. Utgiftstaket har inte överskridits sedan det infördes 1997.
Det statliga utgiftstaket omfattar:
- Alla 27 utgiftsområden utom område 26 Statsskuldsräntor
- Ålderspensionssystemet
Det fastställda utgiftstaket beräknas som summan av anvisade medel på de ingående utgiftsområdena och beräknad förändring av anslagsbehållningar. Vidare ingår ålderspensionssystemet och en så kallad budgeteringsmarginal.
För varje utgiftsområde finns en utgiftsram. Utgiftsökningar skall i första hand finansieras via en motsvarande sänkning av andra utgifter inom ramen. Syftet är att undvika en total utgiftsökning och att inte behöva ta budgeteringsmarginalen i anspråk. Högre utgifter kan också finansieras genom att man utnyttjar en anslagskredit som är kopplad till varje ramanslag, det vill säga genom att man lånar från kommande budgetår. I det fallet tas budgeteringsmarginalen i anspråk.
Riksdagen kan justera nivån på redan fastställda utgiftstak. De senaste åren har tekniska justeringar gjorts, bland annat till följd av ökad omslutning i det kommunala utjämningssystemet och en förändrad redovisning av kommunkontosystemet.
Takbegränsade utgifter, miljarder kronor
| Utgifter under taket |
Utfall
dec 2024
|
Förändring jämfört
med dec 2023
|
Utfall
jan–dec 2024
|
Förändring jämfört
med jan–dec 2023
|
SB + ÄB
2024
|
|
Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.
|
146,8 |
22,5 |
1 316,9 |
102,8 |
1 356,3 |
|
Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten
|
30,5 |
- 0,9 |
364,8 |
4,0 |
372,9 |
|
Takbegränsade utgifter |
177,3 |
21,6 |
1 681,7 |
106,8 |
1 729,2 |
| SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget |