Saldo i statens budget
Miljoner kr
| Månad |
Utfall 2024 |
Utfall 2023 |
| Jan |
-35287 |
-45682 |
| Feb |
74295 |
97956 |
| Mars |
-341 |
-12928 |
| Apr |
-30594 |
12694 |
| Maj |
31586 |
39079 |
| Juni |
-40879 |
-34333 |
| Juli |
6443 |
6483 |
| Aug |
|
34303 |
| Sep |
|
-6283 |
| Okt |
|
-717 |
| Nov |
|
28839 |
| Dec |
|
-100348 |
| Månad |
Utfall 2024 |
Utfall 2023 |
| Januari |
-35 287 | -45 682 |
| Februari |
74 295 | 97 956 |
| Mars |
-341 | -12 928 |
| April |
-30 594 | 12 694 |
| Maj |
31 586 | 39 079 |
| Juni |
-40 879 | -34 333 |
| Juli |
6 443 | 6 483 |
| Augusti |
| 34 303 |
| September |
| -6 283 |
| Oktober |
| -717 |
| November |
| 28 839 |
| December |
| -100 348 |
Saldot i statens budget för juli blev ett överskott på 6,4 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre jämfört med juli 2023 då saldot var ett överskott på 6,5 miljarder kronor.
Hittills i år är saldot ett överskott på 5,2 miljarder kronor. Det är en skillnad på 58,0 miljarder kronor jämfört med samma period 2023 då saldot var ett överskott på 63,3 miljarder kronor.
Statens budget omfattar alla inkomster, utgifter och betalningar som påverkar statens lånebehov. Saldobegreppet är sedan 1997 detsamma som statens lånebehov. Ett budgetunderskott på 10 miljarder kronor innebär med andra ord att staten har ett lånebehov på 10 miljarder kronor.
För att statens budgetsaldo ska kunna motsvara lånebehovet har en kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning lagts till på utgiftssidan. Den kassamässiga korrigeringsposten är skillnaden mellan det redovisade saldot av inkomsttitlar och utgiftsanslag, och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels på grund av periodiseringsskillnader, dels på grund av att myndigheternas redovisning mot anslag och inkomsttitlar delvis är utgiftsmässig, och dels på grund av att vissa poster inte redovisas över anslag eller inkomsttitlar överhuvudtaget. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, statliga bolag och vissa fonder.
Budgetsaldo, miljarder kronor
| Statens budget |
Utfall
juli 2024
|
Förändring jämfört
med juli 2023
|
Utfall
jan–juli 2024
|
Förändring jämfört
med jan–juli 2023
|
SB + ÄB
2024
|
|
Totala inkomster |
102,4 |
3,4 |
760,7 |
23,3 |
1 324,3 |
|
Skatter |
97,0 |
1,5 |
701,1 |
29,6 |
1 199,9 |
|
Övriga inkomster |
5,3 |
1,9 |
59,7 |
- 6,4 |
124,3 |
|
Totala utgifter |
95,9 |
3,4 |
755,5 |
81,3 |
1 378,4 |
|
Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. |
93,5 |
4,5 |
747,1 |
56,6 |
1 337,7 |
|
Statsskuldsräntor m.m. |
0,9 |
- 0,1 |
11,7 |
- 6,1 |
45,5 |
|
Riksgäldskontorets nettoutlåning
|
- 5,4 |
- 6,9 |
- 30,3 |
1,5 |
- 5,0 |
|
Kassamässig korrigering
|
6,9 |
5,9 |
27,0 |
29,3 |
0,4 |
|
Budgetsaldo |
6,4 |
0,0 |
5,2 |
- 58,0 |
- 6,9 |
| SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget |
Utgiftstaket för 2024 fastställdes inför årets början till 1 747 miljarder kronor. Det beslutade utgiftstaket är 82 miljarder kronor (4,9 procent) högre än utgiftstaket 2023. Utgiftstaket omfattar samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgiftstaket omfattar också Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.
De takbegränsade utgifterna för juli uppgick till 124,0 miljarder kronor. Det är en ökning med 5,0 miljarder kronor (4,2 procent) jämfört med juli 2023. För perioden januari till juli uppgår de takbegränsade utgifterna till 959,4 miljoner kronor, vilket är 59,3 miljoner kronor (6,6 procent) högre jämfört med motsvarande period 2023.
Riksdagen fattar beslut om en högsta nivå, ett utgiftstak, för statens budget och ålderspensionssystemet. Förslag och beslut om tak kan avse längre tid än ett budgetår. Tanken är att taket skall begränsa samtliga utgifter exklusive räntor. Utgiftstaket har inte överskridits sedan det infördes 1997.
Det statliga utgiftstaket omfattar:
- Alla 27 utgiftsområden utom område 26 Statsskuldsräntor
- Ålderspensionssystemet
Det fastställda utgiftstaket beräknas som summan av anvisade medel på de ingående utgiftsområdena och beräknad förändring av anslagsbehållningar. Vidare ingår ålderspensionssystemet och en så kallad budgeteringsmarginal.
För varje utgiftsområde finns en utgiftsram. Utgiftsökningar skall i första hand finansieras via en motsvarande sänkning av andra utgifter inom ramen. Syftet är att undvika en total utgiftsökning och att inte behöva ta budgeteringsmarginalen i anspråk. Högre utgifter kan också finansieras genom att man utnyttjar en anslagskredit som är kopplad till varje ramanslag, det vill säga genom att man lånar från kommande budgetår. I det fallet tas budgeteringsmarginalen i anspråk.
Riksdagen kan justera nivån på redan fastställda utgiftstak. De senaste åren har tekniska justeringar gjorts, bland annat till följd av ökad omslutning i det kommunala utjämningssystemet och en förändrad redovisning av kommunkontosystemet.
Takbegränsade utgifter, miljarder kronor
| Utgifter under taket |
Utfall
juli 2024
|
Förändring jämfört
med juli 2023
|
Utfall
jan–juli 2024
|
Förändring jämfört
med jan–juli 2023
|
SB + ÄB
2024
|
|
Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.
|
93,5 |
4,5 |
747,1 |
56,6 |
1 337,7 |
|
Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten
|
30,4 |
0,5 |
212,3 |
2,7 |
372,9 |
|
Takbegränsade utgifter |
124,0 |
5,0 |
959,4 |
59,3 |
1 710,6 |
| SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget |