Till innehåll på sidan

Oktober 2023 Utgiftsområde 26: Statsskuldsräntor m.m.

Utgiftsområdet omfattar främst räntor på statsskulden, men också Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. I utgiftsområdet ingår även ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Utgifterna inom utgiftsområdet ingår inte under utgiftstaket för staten. Regeringen får, enligt 3 kap. 9 § budgetlagen (2011:203), besluta att anslag för räntor på statsskulden samt andra utgifter för upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden.

Utfall för utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. Miljoner kr
Månad Utfall 2023 Utfall 2022
Januari 1 244 129
Februari 782 -165
Mars 4 028 2 758
April 1 467 -85
Maj 5 846 11 802
Juni 3 411 193
Juli 985 603
Augusti 1 950 1 344
September 3 589 1 794
Oktober 998 1 585
November 5 400
December 1 797

Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 998 miljoner kronor i oktober, vilket är 587 miljoner kronor (37,0 procent) lägre jämfört med oktober 2022. För perioden januari-oktober uppgår utfallet till 24 301 miljoner kronor. Det är 4 342 miljoner kronor (21,8 procent) högre jämfört med motsvarande period 2022.

Utfallet för utgiftsområdet består till största delen av anslag 1:1 Räntor på statsskulden. Tabell 1 visar räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter.

Utfallet för räntor på lån i svenska kronor blev -378 miljoner kronor i oktober, vilket är en skillnad på 103 miljoner kronor jämfört med oktober 2022 då utfallet var -274 miljoner kronor. För perioden januari‒oktober uppgår utgifterna till 4 459 miljoner kronor, vilket är 6 090 miljoner kronor (57,7 procent) lägre jämfört med motsvarande period 2022.

Utgifterna för räntor på lån i utländsk valuta blev 214 miljoner kronor i oktober, vilket är 213 miljoner kronor högre jämfört med oktober 2022. För perioden januari‒oktober uppgår utgifterna till 2 056 miljoner kronor, vilket är 1 406 miljoner kronor (216,3 procent) högre jämfört med motsvarande period 2022.

Om Riksgäldskontoret emitterar en obligation med en kupongränta som är högre än marknadsräntan uppstår en överkurs. Köparen av obligationen är då beredd att betala ett högre pris eftersom detta kompenseras av en högre löpande avkastning fram till dess att obligationen förfaller. På motsvarande sätt uppstår underkurser om marknadsräntan överstiger obligationens kupongränta vid emissionstillfället. När Riksgäldskontoret emitterar obligationer med överkurs redovisas det som en ränteinkomst medan underkurser redovisas som en ränteutgift. Underkurser vid emission blev 754 miljoner kronor i oktober, vilket är 569 miljoner kronor högre jämfört med oktober 2022. För perioden januari‒oktober uppgår underkurserna till 3 490 miljoner kronor, vilket är 5 845 miljoner kronor högre jämfört med motsvarande period 2022 då inkomsterna från överkurser uppgick till 2 355 miljoner kronor.

Räntor på in- och utlåning är ett netto av ränteinkomster och ränteutgifter i Riksgäldskontorets in- och utlåningsverksamhet till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Utfallet i oktober blev en nettoinkomst på 28 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor lägre jämfört med oktober 2022. För perioden januari‒oktober uppgår nettoutgiften till 4 556 miljoner kronor, vilket är 5 058 miljoner kronor högre jämfört med motsvarande period 2022 då utfallet i stället var en nettoinkomst på 502 miljoner kronor.

Vid lösen eller omsättning av lån i utländsk valuta realiseras valutakursförluster eller valutakursvinster beroende på hur valutakursen utvecklats sedan lånet tecknades. Valutakursförlusterna blev 434 miljoner kronor i oktober, vilket är 1 272 miljoner kronor lägre jämfört med oktober 2022. För perioden januari‒oktober uppgår valutakursförlusterna till 9 693 miljoner kronor, vilket är 1 413 miljoner kronor (12,7 procent) lägre jämfört med motsvarande period 2022.

Kursförluster uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och marknadsräntan vid köptillfället understiger kupongräntan. På motsvarande sätt uppstår kursvinster när marknadsräntan vid köptillfället överstiger kupongräntan. Kursvinsterna uppgår till 12 miljoner kronor för perioden januari‒oktober, vilket är 455 miljoner kronor lägre jämfört med motsvarande period 2022 då kursförlusterna uppgick till 443 miljoner kronor.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., miljoner kronor
Utgiftsområde Utfall
okt 2023
Förändring
jämfört med
okt 2022
Utfall
jan-okt 2023
Förändring
jämfört med
jan-okt 2022
SB + ÄB
2023
26 Statsskuldsräntor m.m. 998 - 587 24 301 4 342 13 155
SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget
Tabell 1: Räntor på statsskulden 2023 jämfört med 2022, fördelning på anslagets komponenter, miljoner kronor
Komponent Utfall okt 2023 Utfall okt 2022 Skillnad okt 2023 - okt 2022 Utfall jan-okt 2023 Utfall jan-okt 2022 Skillnad 2023-2022
Räntor på lån i svenska kronor -378 -274 -103 4 459 10 550 -6 090
Räntor på lån i utländsk valuta (*) 214 2 213 2 056 650 1 406
Över- (-)/underkurser (+) vid emission 754 186 569 3 490 -2 355 5 845
Summa räntor 591 -87 678 10 005 8 845 1 160
Räntor på in- och utlåning (*) -28 -43 15 4 556 -502 5 058
Valutakursförluster (+)/vinster (-) 434 1 706 -1 272 9 693 11 107 -1 413
Kursförluster (+)/vinster (-) 1 7 -6 -12 443 -455
Summa ränteutgifter 998 1 583 -585 24 242 19 892 4 350

(*) Räntor på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning. Det innebär att utgiftsräntor ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntor ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettoutfallet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

Kontakt