Myndighetens uppgifter framgår bl.a. av förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk.

Statens skolverk ska redovisa sitt arbete med att utveckla statistiken i enlighet med förslag som har lämnats av Valideringsdelegationen (SOU 2019:69), KLIVA-utredningen (SOU 2020:66) och Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven (SOU 2021:11).

Statens skolverk ska övergripande redogöra för hur myndigheten arbetar för att stärka sin informationssäkerhet och för hur den planerar för att möta framtida behov. Redovisningen ska innehålla en beskrivning av åtgärder för att utveckla den interna styrningen och uppföljningen av informationssäkerhetsarbetet.

1. Prognoser

Statens skolverk ska redovisa prognoser för 2023–2026 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

– 6 februari,

– 25 april,

– 28 juli, och

– 23 oktober.

Statens skolverk ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 28 juli 2023 till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) och utformas enligt närmare anvisningar från Regeringskansliet.

Statens skolverk ska erbjuda huvudmän det stöd de behöver för ett välfungerande mottagande i skolväsendet av barn och ungdomar som har flytt från Ukraina. Skolverket ska även genomföra insatser för att möta ett ökat behov av ukrainsktalande och rysktalande personer med pedagogisk utbildning eller annan relevant erfarenhet i skolväsendet. Stödet och insatserna ska omfatta förskolan, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och fritidshemmet. Stödet och insatserna ska anpassas till målgruppernas olika förutsättningar och behov. Skolverket ska även löpande inhämta information om läget hos huvudmän, förskolor och skolor i olika delar av landet. Skolverket ska föra en dialog med relevanta myndigheter och andra aktörer. Skolverket ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) informerat om arbetet med uppdraget. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 maj 2024.

Statens skolverk ska genomföra insatser för fortsatta förberedelser av professionsprogrammet. Insatserna ska bl.a. innefatta en mentorsutbildning för en kvalitativ introduktionsperiod, en rekryteringsutbildning för blivande rektorer och kompetensutveckling för rektorer i praktisk organisation och arbetsmiljö. Insatserna ska vara i linje med förslagen i betänkandet Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling (SOU 2018:17). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 28 juni 2024.

Statens skolverk ska fortsatt erbjuda förskollärare verksamma i förskoleklassen fortbildningsinsatser inför ett införande av en tioårig grundskola (jfr U2020/06613 och U2022/01980). Uppdraget ska redovisas årligen med start 2024, senast den 28 februari, till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).

Statens skolverk ska kartlägga och ge en lägesbild av vilken roll skolväsendet har i det brottsförebyggande arbetet i Sverige samt hur motsvarande arbete ser ut i övriga nordiska länder och andra jämförbara länder. Vid genomförandet av uppdraget ska myndigheten inhämta kunskaper och erfarenheter från bl.a. Brottsförebyggande rådet och Barnombudsmannen. Exempel på möjliga framgångsfaktorer ska lämnas. De olika skolformerna och fritidshemmet ska så långt som möjligt särredovisas. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 september 2023.

Statens skolverk ska meddela föreskrifter om hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas inom skolväsendet. I sådana föreskrifter ska bl.a. ingå bestämmelser om hur huvudmän, rektorer och lärare ska arbeta för att betyg ska sättas på ett rättvisande sätt som återspeglar elevens kunskaper i ämnet. Ett sådant arbete bör bl.a. bedrivas utifrån en analys av skillnader i betygsstatistik i samtliga ämnen inom och mellan skolenheter, mellan olika ämnen i relation till nationell statistik samt avvikelser mellan resultat på nationella prov och betyg. Vid utförandet av uppdraget ska Skolverket inhämta synpunkter från Statens skolinspektion och beakta vikten av att inte i onödan öka den administrativa bördan. Föreskrifterna ska meddelas senast den 15 mars 2024.

Statens skolverk ska ta fram stöd till huvudmän för grundskola vid inrättande av akutskolor enligt förordningen (2023:117) om statsbidrag för personalkostnader för akutskolor, speciallärare och elevhälsan. Stödet ska komplettera Skolverkets befintliga stöd till huvudmännen när det gäller de befogenheter och ansvar som skolans personal har att agera och de åtgärder som får vidtas enligt 5 kap. skollagen (2010:800). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 december 2023.

Statens skolverk ska i enlighet med propositionen Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning tillgängliggöra information om arbetsmarknadsutfall och vidare studier efter nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion samt yrkesinriktad utbildning inom komvux (prop. 2021/22:159 s. 77). Informationen ska finnas tillgänglig för huvudmännen senast den 31 maj 2024.

Statens skolverk ska erbjuda fortbildning för lärare i skolväsendet för att dessa ska stärka sin kompetens inom ämnesdidaktik, ledarskap och konflikthantering i klassrummet. Fortbildningen bör bl.a. fokusera på praktisk metodik och får genomföras som uppdragsutbildning. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 30 december 2025.

Statens skolverk ska erbjuda fortbildningsinsatser för förskollärare i förskolan för att dessa ska stärka sin kompetens inom sitt undervisningsuppdrag, bl.a. gällande språkutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik. Fortbildningen bör bl.a. fokusera på praktisk metodik och vara anpassad efter förskolans arbetssätt och små barns inlärning. Fortbildningen får genomföras som uppdragsutbildning och ska kopplas till de lokala behoven hos de deltagande huvudmännen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 30 december 2025.

Statens skolverk ska utveckla och stärka myndighetens insatser som bygger på kollegialt lärande, bl.a. de s.k. matematik- och läslyften, utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Syftet är att stärka kvaliteten i undervisningen avseende bl.a. matematik, teknik och naturvetenskap samt språk-, läs- och skrivutveckling. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 30 december 2025.

Statens skolverk ska utvärdera det nya statsbidraget som ges i enlighet med förordningen (2023:144) om statsbidrag för fortbildning av lärare och förskollärare, som ersätter fem förordningar om statsbidrag (SFS 2007:222, SFS 2013:60, SFS 2016:400, SFS 2016:709 och SFS 2021:151). Skolverket ska särskilt analysera hur de ändrade villkoren för statsbidrag för fortbildning av lärare och förskollärare påverkar myndighetens möjligheter att planera för fortbildningen och berörda lärosätens möjligheter att erbjuda fortbildning som uppdragsutbildning. Skolverket ska också analysera hur de ändrade villkoren för statsbidraget påverkat nyttjandet av statsbidraget samt huvudmäns, rektorers, lärares och förskollärares förutsättningar till fortbildning utifrån identifierade behov och möjligheter till långsiktig planering av fortbildning. Skolverket ska dessutom analysera hur genomströmningen påverkats sedan de ändrade villkoren för statsbidraget infördes. Skolverket ska föra en löpande dialog med Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) om hur arbetet med uppdraget fortskrider. Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 december 2025 och slutredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 december 2027.

Statens skolverk ska kartlägga studieavbrott i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare samt analysera genomströmningen i utbildningen och orsakerna till avbrotten. Om skillnader mellan huvudmän uppmärksammas ska myndigheten redovisa dessa skillnader. Skolverket ska föreslå stödinsatser som kan göras inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet för att förbättra hanteringen av studieavbrott. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 27 mars 2024.

Statens skolverk ska kartlägga och analysera hur den otillbörliga påverkanskampanjen mot svensk socialtjänst, den s.k. LVU-kampanjen, påverkat och påverkar skolväsendet. Myndigheten ska även lämna exempel på samverkan mellan skola, socialtjänst och polis, samt andra framgångsrika insatser där skolväsendet bidragit eller bidrar för att motverka spridning av desinformation och konspirationsteorier. De olika skolformerna och fritidshemmet ska så långt som möjligt särredovisas. Skolverket ska vidare kartlägga och analysera i vilken utsträckning personal inom skolväsendet gör anmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa i enlighet med 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). En fråga som är särskilt relevant för uppdraget är om hot och våld eller rädsla för hot och våld medför att personal avstår från att anmäla. Uppdraget ska genomföras i samråd med Brottsförebyggande rådet, Myndigheten för psykologiskt försvar, Myndigheten för stöd till trossamfund, Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Statens skolinspektion, Säkerhetspolisen och Totalförsvarets forskningsinstitut. Skolverket ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) informerat om uppdraget. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 29 november 2024.

Statens skolverk ska föreslå ändringar i förskolans läroplan (SKOLFS 2018:50) som innebär att det inte ska finnas krav på att digitala lärverktyg ska användas i förskolan. Myndigheten ska även föreslå ändringar som innebär att utbildningen i huvudsak ska vara skärmfri för barnen. Detta eftersom vetenskaplig empiri och beprövad erfarenhet visar att analoga aktiviteter i analoga miljöer gynnar barns lärande och allsidiga utveckling samt kan bidra till att minska barnens stillasittande. Myndigheten ska vidare föreslå ändringar som innebär att eventuell användning av digitala lärverktyg i förskolan ska ske selektivt utifrån tydligt vetenskapligt stöd och dokumenterat pedagogiskt mervärde. Vid genomförandet av uppdraget ska Skolverket inhämta kunskaper och erfarenheter från relevanta aktörer, särskilt vad gäller barns kognitiva utveckling, hälsa och välbefinnande i relation till användandet av digitala lärverktyg. Myndigheten ska i arbetet beakta Regeringskansliets remittering av Skolverkets förslag till nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet 2023–2027 (U2022/03951) och Världshälsoorganisationens riktlinjer om skärmtid – Guidelines on physical activity, sedentary behaviour and sleep for children under 5 years of age (WHO 2019). Skolverket ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) informerat om uppdraget. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 4 juni 2024.

Statens skolverk ska förbereda insamling och publicering av ekonomisk information på enhetsnivå utifrån vad som anges i betänkandet Det stämmer! Ökad transparens och mer lika villkor (SOU 2016:66). Skolverket ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) informerat om uppdraget.

Statens skolverk ska tillgängliggöra statistik som främjar det systematiska kvalitetsarbetet och stöttar skolhuvudmäns och skolenheters användande av det nationella kvalitetssystemet. Ett verktyg ska tas fram som möjliggör sammanställningar av bl.a. verksamhetens förutsättningar och resultaten för de indikatorer inom kvalitetssystemet för vilka det finns statistik på nationell nivå. Resultaten ska i den utsträckning det är möjligt tillgängliggöras både på huvudmannanivå och på skolenhetsnivå. Skolverket ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) informerat om uppdraget. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 28 februari 2025.

1. Narkotikakunskap i skolan

Statens skolverk ska sprida sitt befintliga material om narkotika i skolan samt informera om hur materialet kan användas för att förebygga användning av narkotika. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 maj 2023.

Statens skolverk ska lämna förslag på, och förbereda, en utökning av undervisningstiden i lågstadiet i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Utökningen ska främst gälla svenskämnena och matematik och avse nuvarande årskurser i lågstadiet. Undervisningstiden ska utökas med totalt 178 timmar i lågstadiet. Skolverket ska dels utgå från att en omfördelning av undervisningstid i enlighet med förslagen i myndighetens redovisning av uppdraget om översyn av timplanen för grundskolan och motsvarande skolformer (U2021/01957) har genomförts, dels beakta de förslag som lämnats i betänkandet En tioårig grundskola – Införandet av en ny årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan (SOU 2021:33). När det gäller grundsärskolan ska Skolverket lämna två förslag på utökning av tid, ett förslag som utgår från skolformens befintliga timplan, och ett som utgår från det förslag till ny timplan i ämnen som lämnas i betänkandet Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven (SOU 2021:11). I uppdraget ingår att lämna nödvändiga författningsförslag. Myndigheten ska redogöra för ekonomiska och andra konsekvenser av sina förslag genom en analog tillämpning av 14–15 a §§ kommittéförordningen (1998:1474). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 december 2023.

Statens skolverk ska ansvara för nationell samordning av undervisning i nationella minoritetsspråk och ersättning för merkostnader för fjärrundervisning i språken. Uppdraget innefattar bl.a. att planera och ansvara för hur fjärrundervisning i nationella minoritetsspråk kan göras tillgänglig för alla huvudmän som enligt skollagen (2010:800) ska erbjuda undervisning i språken. I den nationella samordningen ska Skolverket inhämta synpunkter från berörda parter och från företrädare för de nationella minoriteterna. Skolverket ska vidare stödja produktion och utveckling av läromedel inom nationella minoritetsspråk för förskolan, övriga frivilliga skolformer och för de obligatoriska skolformerna. I detta arbete ska myndigheten samarbeta med relevanta aktörer. Skolverket ska föra en dialog med Sameskolstyrelsen om uppdraget. Skolverket ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) informerat om uppdraget. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 28 februari 2024.

Statens skolverk ska under 2022–2024 tillhandahålla insatser som syftar till att förbättra kunskapen i det svenska språket bland anställda inom välfärden. Insatserna ska bidra till att förbättra kommunikationen och kvaliteten inom välfärden. De ska vara inriktade mot att möta såväl arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov som behoven hos de brukare, patienter, barn, elever och andra individer som verksamheterna är till för när det gäller kommunikationen på de aktuella arbetsplatserna. Skolverket ska prioritera insatser som kan sättas in snabbt och ska sträva efter att sprida insatserna över hela landet. Skolverket ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) informerat om arbetet. Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 27 mars 2024 och slutredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 16 oktober 2024. I redovisningen ska det ingå en uppföljning av satsningen, bl.a. avseende hur många arbetsplatser och individer som har deltagit och hur målet, att förbättra kunskapen i det svenska språket bland anställda inom välfärden, har uppnåtts.

Statens skolverk ska i enlighet med propositionen Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elevers kunskaper (prop. 2021/22:36) och beslutade ändringar i skollagen förbereda för en övergång till ämnesbetyg i gymnasieskola, anpassad gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå. I uppdraget ingår att genomföra implementeringsinsatser utformade för de olika skolformerna. Vid genomförandet av uppdraget ska myndigheten föra en dialog med Universitets- och högskolerådet och Centrala studiestödsnämnden. Myndigheten ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) informerat om uppdraget. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 10 januari 2025.

Statens skolverk ska genomföra insatser för att stärka barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling och främja kvaliteten i undervisningen inom området. Insatserna ska särskilt riktas mot förskola, förskoleklass och lågstadiet samt till förskolor och skolor i områden med socioekonomiska utmaningar. Inom ramen för uppdraget ska Skolverket genomföra fortbildning för förskollärare, lärare och skolbibliotekarier, det s.k. Läslyftet (jfr U2013/07215 och U2016/05733). Uppdraget ska redovisas årligen, senast den 20 december, till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).

Uppdraget om bedömningsstöd i grundsärskolan ändras på så sätt att uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 30 november 2023.

För att fler lärare ska bli behöriga att undervisa i fler skolformer, ämnen, årskurser och i särskilt stöd ska Statens skolverk fortsatt erbjuda utbildning för lärare, det s.k. Lärarlyftet (jfr U2018/00504). Utöver det som anges i förordningen (2023:144) om statsbidrag för fortbildning av lärare och förskollärare och förordningen (2007:223) om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare och förskollärare ska Skolverket möjliggöra validering för tillgodoräknande av tidigare kunskaper och färdigheter inom ramen för Lärarlyftet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) årligen senast den 28 februari.

1. Fler behöriga lärare i samiska. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2019.
2. Digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2020 och ska redovisas senast den 15 februari 2024.
3. Tekniksprånget. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2020 och ska redovisas senast den 1 mars 2025.
4. Utvärdering av statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2021 och ska redovisas senast den 31 december 2023.
5. Stöd för huvudmän att skapa möjligheter till grundläggande behörighet för elever på yrkesprogram. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2021 och ska redovisas senast den 12 januari 2024.
6. Information om och stöd i genomförandet av kombinationsutbildningar inom komvux. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2022 och ska redovisas senast den 31 januari 2023.
7. Stödmaterial för utredning av en elevs behov av särskilt stöd. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2022 och ska redovisas senast den 1 februari 2023.
8. Kompetensutveckling i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och komvux som särskild utbildning. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2022 och ska delredovisas senast den 28 februari 2023 samt slutredovisas senast den 29 februari 2024.
9. Elevhälsa och stöd till elever inom komvux. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2022 och ska redovisas senast den 15 mars 2023.
10. Kompetensinsatser med fokus på mäns våld mot kvinnor. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2022 och ska redovisas senast den 31 mars 2023.
11. Demokratistärkande insatser för att motverka antisemitism och andra former av rasism. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2022 och ska delredovisas senast den 15 september 2023 och slutredovisas senast den 15 januari 2024.
12. Fortbildningsinsatser för förskollärare och annan pedagogisk personal i förskolan. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2022 och ska redovisas senast den 29 december 2023.
13. Kunskapssammanställningar om elevhälsa och stöd. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2022 och ska redovisas senast den 1 februari 2024.
14. Inledande kartläggning och validering inklusive fördjupad kartläggning inom komvux. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2022 och ska delredovisas senast den 15 februari 2024 och slutredovisas senast den 30 oktober 2025.
15. Säker digital kommunikation. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2022.
16. Trygghet och studiero. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2022 och ska redovisas i sin helhet senast den 1 december 2023.
17. Föreskrifter om tilläggsbelopp. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2022 och ska redovisas senast den 15 augusti 2023.
18. Stärkt systematiskt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2022 och ska delredovisas senast den 1 december 2023 och slutredovisas senast den 2 december 2025.

Uppdrag att svara för genomförandet av fortbildning i specialpedagogik

Uppdraget till Statens skolverk och Specialpedagogiska skolmyndigheten att svara för genomförandet av fortbildning i specialpedagogik (U2020/06064) ändras på så sätt att målgruppen för fortbildningen utvidgas till att även omfatta lärare och annan personal som medverkar i undervisningen i anpassade grundskolan, anpassade gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande och gymnasial nivå. De nya målgrupperna ska erbjudas fortbildningen fr.o.m. utbildningsomgången 2023/24. Uppdraget ändras även på så sätt att myndigheterna ska förstärka innehållet i fortbildningen när det gäller stöd till barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det kompletterande innehållet ska erbjudas till målgrupperna för fortbildningen fr.o.m. utbildningsomgången 2024/25. Syftet är att stödet till barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska stärkas. Uppdragstiden förlängs och uppdraget ska genomföras så att fortbildningen kan pågå t.o.m. vårterminen 2025 för samtliga målgrupper som omfattas av uppdraget. Uppdraget ska slutredovisas gemensamt till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 16 oktober 2025.

Uppdraget till Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolforskningsinstitutet om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet (U2021/03837, U2023/01278) ändras på så sätt att den del av uppdraget som avser ny lokalisering för Skolverket ska slutredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 22 december 2023.

Se bilaga 2.

Anslagsposten får användas för Statens skolverks förvaltningsutgifter.

Övriga villkor

Av medlen på anslagsposten får 45 500 000 kronor användas först efter beslut av regeringen.

Anslagsposten får användas för utvecklingsarbete, kompetensutveckling och internationella studier enligt nedan angivna villkor. 

Villkor som avser uppdrag givna i särskild ordning

1. Högst 129 000 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av uppdraget att svara för genomförandet av fortbildning i specialpedagogik (U2020/06064, U2023/00931 och U2023/02132) samt enligt förordningen (2015:938) om statsbidrag för handledare i specialpedagogik.  
2. I enlighet med regeringsbeslut den 27 februari 2014 (U2014/01602 m.fl.) ska Statens skolverk betala ut 3 300 000 kronor till Linköpings universitet för uppdraget att stödja skolutvecklingen inom de naturvetenskapliga ämnena och teknik samt svara för en samordning av de verksamheter som bedrivs vid de nationella resurscentrumen i biologi, fysik respektive kemi vid Uppsala universitet, Lunds universitet respektive Stockholms universitet samt vid det egna resurscentrumet i teknik.
3. Högst 253 500 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av Statens skolverks uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för barn och elever som är nyanlända eller har annat modersmål än svenska (U2019/03787) och uppdraget om samverkan för bästa skola (U2019/03786).
4. Högst 9 000 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av uppdraget att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga (U2017/01236, U2020/00363 och U2023/01937). Av dessa medel ska Statens skolverk betala ut 3 000 000 kronor till Socialstyrelsen.

 Villkor som avser uppdrag givna i regleringsbrev

1. Statens skolverk ska betala ut 15 000 000 kronor till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) för utgifter med anledning av uppdraget att fortsatt genomföra Tekniksprånget.
2. Högst 10 000 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av uppdraget att genomföra demokratistärkande insatser för att motverka antisemitism och andra former av rasism. Av dessa ska Statens skolverk betala ut 5 000 000 kronor till Forum för levande historia. 
3. Högst 25 000 000 kronor ska användas med anledning av uppdraget att ansvara för nationell samordning av undervisning i nationella minoritetsspråk.
4. Högst 13 000 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av uppdraget att genomföra insatser för att stärka barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling – Läslyftet. I detta ingår att fördela medel enligt förordningen (2015:42) om statsbidrag för handledare i språk-, läs- och skrivutveckling.

Villkor som avser förordningar

1. Statens skolverk ska använda högst 482 000 000 kronor för utgifter i enlighet med 3 § förordningen (2011:947) om statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning och lärlingsliknande utbildning inom introduktionsprogram. För första halvåret 2023 för ansökan avseende vårterminen 2023 ska Skolverket besluta om högst 241 000 000 kronor. För andra halvåret 2023 för ansökan avseende höstterminen 2023 ska Skolverket besluta om högst 241 000 000 kronor.
2. Högst 69 200 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.
3. Högst 25 500 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (1997:153) om statsbidrag till teknik- och naturvetenskapscentrum.
4. Högst 254 600 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid. Av dessa medel får högst 20 000 000 kronor fördelas till ideella läxhjälpsorganisationer. Medlen ska i första hand användas enligt ovan men får även användas för utgifter i enlighet med förordningen (2014:47) om statsbidrag för undervisning under skollov.
5. Högst 213 700 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen om statsbidrag för undervisning under skollov. Medlen ska i första hand användas enligt ovan men får även användas för utgifter i enlighet med 2 och 3 §§ förordningen om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid. 
6. Högst 150 000 000 kronor ska användas för utgifter för personalförstärkning inom elevhälsan i enlighet med förordningen (2016:400) om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser. 
7. Högst 10 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2017:623) om försöksverksamhet med branschskolor och statsbidrag till vissa huvudmän.
8. Högst 500 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2019:551) om statsbidrag för anställning av lärarassistenter. Medlen ska i första hand användas enligt ovan men får även användas i enlighet med förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.
9. Högst 106 100 000 kronor ska användas för utgifter för befattningsutbildning i enlighet med förordningen (2011:183) om befattningsutbildning och fortbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem.
10. Högst 405 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2021:316) om statsbidrag till huvudmän för förskoleklasser och grundskolor med socioekonomiska utmaningar.
11. Högst 14 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2017:1106) om en försöksverksamhet med datorbaserade nationella prov, extern bedömning och central rättning.
12. Högst 685 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2023:86) om statsbidrag för inköp av vissa läromedel.
13. Högst 50 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med 5 § förordningen (2023:117) om statsbidrag för personalkostnader för akutskolor, speciallärare och elevhälsan.
14. Högst 235 500 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med 8 § förordningen om statsbidrag för personalkostnader för akutskolor, speciallärare och elevhälsan. Medlen ska i första hand användas enligt ovan men får även användas för utgifter i enlighet med 10 § nämnda förordning.
15. Högst 100 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med 10 § förordningen om statsbidrag för personalkostnader för akutskolor, speciallärare och elevhälsan. Medlen ska i första hand användas enligt ovan men får även användas för utgifter i enlighet med 8 § nämnda förordning.
16. Högst 75 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2023:179) om statsbidrag för personalkostnader för skolsociala team.
17. Högst 20 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2011:355) om försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning i grundskolans högre årskurser och förordningen (2008:793) om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning.

    ---

 Övriga villkor

1. Högst 4 000 000 kronor ska användas för elevers deltagande i och för anordnande av internationella vetenskapstävlingar.
2. Medel under anslagsposten får användas för stipendier till islänningar för yrkesutbildning i Sverige.
3. Högst 100 000 kronor ska användas för utgifter i samband med European Language Label, Europeisk språkutmärkelse.
4. Statens skolverk ska betala ut 500 000 kronor till vardera Stockholms universitet och Lunds universitet för verksamheterna med nationellt resurscentrum i kemi respektive fysik.
5. Statens skolverk ska betala ut 1 700 000 kronor till Göteborgs universitet för verksamheten Nationellt centrum för matematikutbildning i syfte att stimulera den ämnesdidaktiska forskningen inom matematik och sprida dess resultat.

Statens skolverk ska betala ut 15 000 000 kronor av medlen under anslagsposten till WorldSkills Sweden för arbetet med att höja yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft varav högst 5 000 000 kronor får användas till tävlingsverksamheten.

Högst 11 500 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2011:192) om statsbidrag för entreprenörskap i skolan och för upphandling av tjänster för att stödja entreprenörskap inom skolväsendet. 

Statens skolverk ska efter rekvisition betala ut 3 500 000 kronor till NTA Skolutveckling ekonomisk förening för arbetet med skolutvecklingsprogrammet Naturvetenskap och teknik för alla. Skolverket ska redovisa användningen av medlen. Outnyttjade medel ska återbetalas till Skolverket senast den 27 mars 2024.

Statens skolverk ska betala ut 700 000 kronor till ämneslärarorganisationer. 

Övriga medel ska användas för

• bidrag till elevorganisationer i form av verksamhetsstöd,
• bidrag till föräldraorganisationer,
• Sveriges anslutning till Europeiskt centrum för moderna språk i Graz,
• förberedelsearbete när det gäller uppfinnartävlingen Årets unga innovatör för elever i årskurserna 6–9, och
• stöd till Dyslexiförbundet för verksamheten vid Skrivknuten i Stockholm.

Medel under anslagsposten ska användas för ett elevbaserat tilläggsbidrag till Göteborgs, Kristianstads, Stockholms och Umeå kommuner för utbildning i gymnasieskolan för svårt rörelsehindrade elever. Antalet elevplatser och tilläggsbidraget för respektive kommun 2023 anges nedan. Medlen ska utbetalas till respektive kommun under februari och november 2023 med hälften av bidraget vid varje tillfälle.

Medlen ska vidare användas för ersättning till Örebro kommun enligt

• 6 § avtalet mellan staten och Örebro kommun om gymnasial utbildning i Örebro för döva och hörselskadade samt dövblinda ungdomar från hela landet, där elevantalet uppgår till 225 elever och totalt verksamhetsstöd till 80 416 000 kronor för 2023,
• 8 § nämnda avtal, där medel för särskilda stödinsatser för vårterminen 2023 ska uppgå till 291 000 kronor och för höstterminen 2023 till 796 000 kronor,
• 9 § nämnda avtal, och
• 6 § avtalet mellan staten och Örebro kommun om utbildning inom Örebro gymnasiesärskola för döva eller hörselskadade utvecklingsstörda elever från hela landet. Utbetalning ska ske enligt vad som framgår av avtalen.

Från anslagsposten ska även betalas ersättning till Region Sörmland enligt avtal mellan staten och Region Sörmland om utbildning för barn och ungdomar med utvecklingsstörning från hela landet. Utbetalning ska ske enligt vad som framgår av avtalet.

Anslagsposten ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet.

Anslagsposten ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2012:994) om statsbidrag för omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. 

Anslagsposten ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2021:848) om statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan.

Statens skolverk ska göra nedanstående utbetalningar av särskilt verksamhetsstöd för utbildningar med särskild inriktning:  

• 404 000 kronor till Mjölby kommun för utbildning i guldsmedsteknik, och
• 1 200 000 kronor till Nybro kommun för utbildning i glasblåsning.

Utbetalningarna ska efter rekvisition ske under månaderna februari och september 2023 med hälften av bidraget vid varje tillfälle.

Statsbidrag ska lämnas enligt förordningen (2011:7) om dansarutbildning samt avtal mellan staten och Göteborgs och Stockholms kommuner om anordnande av förberedande dansarutbildning och yrkesdansarutbildning med följande belopp:

• 5 376 000 kronor till Göteborgs kommun för förberedande dansarutbildning,
• 5 376 000 kronor till Stockholms kommun för förberedande dansarutbildning, och 
• 12 681 000 kronor till Stockholms kommun för yrkesdansarutbildning.

Utbetalning ska ske i februari 2023.

Statsbidrag ska lämnas enligt förordningen om dansarutbildning samt avtal mellan staten och Stockholms kommun för internatboende för elever på dansarutbildning med högst 3 425 000 kronor. Utbetalning ska ske i februari 2023 efter rekvisition.

Anslagsposten ska användas till kostnader för Sveriges anslutning till examensorganisationen International Baccalaureate Office (IBO) i Genève enligt förordningen (1993:795) om statsbidrag till avgifter till International Baccalaureate Office.

Anslagsposten ska användas till kostnader för statsbidrag enligt 16 § förordningen (SKOLFS 2002:7) om internationell gymnasial utbildning i Stockholm och Göteborg samt vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket i Sigtuna för bidragsåret 2023.

Anslagsposten ska användas till kostnader för statsbidrag till kommuner, regioner eller enskilda huvudmän för elever från nordiska länder enligt 12 kap. 8–10 §§ gymnasieförordningen (2010:2039) och 7 kap. 6–8 §§ förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning. För elever i gymnasieskolan ersätts huvudmännen med det belopp per elev, program och i förekommande fall inriktning som myndigheten har föreskrivit med stöd av 13 kap. 9 § gymnasieförordningen (riksprislistan). För särskilda varianter gäller dock det belopp som har beslutats för utbildningen enligt 5 kap. 11 § gymnasieförordningen och för riksrekryterande utbildningar, utom riksrekryterande idrottsutbildningar, det belopp som har beslutats enligt 5 kap. 18 § samma förordning. För utbildning som leder fram till International Baccalaureate gäller det belopp som myndigheten har föreskrivit för naturvetenskapsprogrammet i riksprislistan. Ersättning får dock lämnas med högst det belopp som tas ut vid interkommunal ersättning. För bidrag till kommun och region ska de belopp som har föreskrivits i riksprislistan reduceras med den ersättning för ingående mervärdesskatt som ingår i beloppen. För yrkesdansarutbildning enligt förordningen om dansarutbildning ska det belopp som avses i 12 kap. 8–10 §§ gymnasieförordningen motsvara anordnarens självkostnad. För elever i kommunal vuxenutbildning ersätts kommunen eller regionen med 53 400 kronor per 800 verksamhetspoäng.  

När det gäller ersättning enligt förordningen (SKOLFS 1991:47) om ersättning vid personskada till elev i viss gymnasieskolutbildning utbetalas medlen av Statens skolverk till Kammarkollegiet efter faktura.

För statsbidrag enligt förordningen (2015:736) om statsbidrag till kostnader för utbildning i Sverige för utlandssvenska elever ska beloppet som avses i 7 § nämnda förordning för bidragsåret 2023 utgöra 42 400 kronor per termin och elev. Anslagsposten ska även användas till kostnader för statsbidrag enligt 8 § nämnda förordning.

Statsbidrag ska lämnas enligt förordningen (2011:538) om utbildning och statsbidrag för vissa barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige.

Högst 50 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2013:361) om statsbidrag för utbildning för barn som vistas i landet utan tillstånd.

Bidrag betalas ut enligt förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar.

Bidrag lämnas för undervisning i svenska och om Sverige vid Lycée International i Saint Germain-en-Laye i Frankrike enligt regeringsbeslut den 8 juni 1995 (U1995/02060). Beloppet som avses under punkten 2 i regeringsbeslutet ska för bidragsåret 2023 utgöra 16 440 kronor per elev.

Bidrag lämnas för undervisning i svenska och om Sverige vid United Nations International School of Hanoi i Vietnam enligt regeringsbeslut den 4 december 2003 (U2003/01402). Beloppet som avses i regeringsbeslutet ska för bidragsåret 2023 utgöra 16 440 kronor per elev.

Bidrag lämnas för undervisning i svenska och om Sverige vid den svenska sektionen vid Dubai International Academy i Förenade Arabemiraten enligt regeringsbeslut den 17 november 2011 (U2011/03012). Beloppet som avses i regeringsbeslutet ska för bidragsåret 2023 utgöra 16 440 kronor per elev.

Bidrag lämnas för undervisning i svenska och om Sverige vid den svenska sektionen vid QSI International School of Papa i Ungern enligt regeringsbeslut den 28 juni 2012 (U2012/01746). Beloppet som avses i regeringsbeslutet ska för bidragsåret 2023 utgöra 16 440 kronor per elev.

Bidrag lämnas enligt förordningen (SKOLFS 1998:30) om statsbidrag till svensk undervisning vid International School of Geneva och American School of Warszaw. Beloppet som avses i 7 § förordningen ska för bidragsåret 2023 utgöra 16 440 kronor per elev.

Enligt överenskommelsen den 27 juni 1996 mellan Norge och Sverige om samarbete på utlandsundervisningens område ska en ekonomisk avräkning mellan länderna ske efter varje läsårs slut. Denna ersättning ska tillföras respektive betalas ut från denna anslagspost av Statens skolverk.

Statsbidraget för svenska elever i finländska utlandsskolor enligt överenskommelsen den 19 februari 2014 mellan Sverige och Finland om samarbete på utlandsundervisningens område ska betalas ut från denna anslagspost av Statens skolverk.

Medel ska efter rekvisition betalas till Riksföreningen Sverigekontakt för att stödja svenskundervisning på Island. 

Ersättning till distansinstitut

Bidrag ska betalas ut till distansinstitut för undervisning enligt avtal mellan Statens skolverk och berörda parter.

Europaskolorna

Medel under anslagsposten ska användas för lönekostnader m.m. till personal som är anställd av Statens skolverk vid Europaskolorna.

Utvecklingsarbete

Av medlen under anslagsposten ska högst 1 200 000 kronor användas för Statens skolverks utvecklingsinsatser för svensk undervisning i utlandet.

Myndigheten ska redovisa de insatser som har genomförts.

Statens skolverk ska använda högst 20 000 000 kronor för utgifter för fortbildning i enlighet med förordningen om befattningsutbildning och fortbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem. Fortbildningsinsatserna som erbjuds ska spegla rektorers behov av kontinuerlig fortbildning och utveckling av sin yrkesskicklighet under hela yrkeskarriären samt täcka ett behov av specifika fortbildningar för rektorer inom olika delar av skolväsendet. Medlen ska under 2023 även användas för utgifter för tillfälliga fortbildningsinsatser som inte anges i ovan nämnda förordning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion.

Högst 2 000 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av Statens skolverks uppdrag att utveckla, tillgängliggöra och finansiera uppdragsutbildningar i samiska.

Högst 156 000 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av uppdraget om insatser för att förbereda professionsprogrammet.

Högst 25 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2021:237) om statsbidrag för främjande av forskning och utvecklingsarbete i skolväsendet.

Högst 25 000 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av uppdraget att genomföra insatser för att stärka barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling – Läslyftet. I detta ingår att fördela medel enligt förordningen om statsbidrag för handledare i språk-, läs- och skrivutveckling.

Högst 873 500 000 kronor ska användas för utgifter för uppdragsutbildning och för statsbidrag i enlighet med förordningen (2023:144) om statsbidrag för fortbildning av lärare och förskollärare. Av dessa ska

• högst 103 000 000 kronor användas för utgifter för fortbildning som syftar till att lärare ska bli behöriga att undervisa i fler skolformer, årskurser och ämnen i enlighet med 5 § 1 och 5 nämnda förordning,
• högst 95 000 000 kronor användas för utgifter för fortbildning i svenska som andraspråk i enlighet med 5 § 1, 3 och 5 samt 6 § 4 och 5 nämnda förordning. Medlen ska i första hand användas för dessa ändamål men får även användas för utgifter i enlighet med 5 § 1 i övrigt och 6 § 3 nämnda förordning,
• högst 170 000 000 kronor användas för utgifter för fortbildning av förskollärare i förskoleklass för att stärka deras kompetens att undervisa i de första årskurserna i grundskolan och för utgifter i enlighet med 5 § 4 nämnda förordning. Medlen ska i första hand användas för detta ändamål men får även användas för utgifter i enlighet med 5 § 1 och 6 § 3 nämnda förordning,
• högst 245 500 000 kronor användas för utgifter för fortbildning i enlighet med 5 § 2 samt 6 § 1 och 2 nämnda förordning. Utöver dessa medel ska högst 200 000 000 kronor användas för utgifter för fortbildning i enlighet med 5 § 2 och 6 § 1 nämnda förordning som syftar till att lärare och förskollärare ska avlägga en speciallärarexamen samt för speciallärarutbildning inom Lärarlyftet, och
• högst 60 000 000 kronor användas för utgifter för behörighetsgivande utbildning för lärare i yrkesämnen i enlighet med 6 § 3 nämnda förordning eller förordningen (2013:60) om statsbidrag för behörighetsgivande utbildning för lärare i yrkesämnen.

Högst 35 000 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av uppdraget om fortbildning inom ämnesdidaktik, ledarskap och konflikthantering för lärare.

Högst 10 000 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av uppdraget om fortbildningsinsatser för förskollärare i förskolan.

Högst 5 000 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av uppdraget om stärkta insatser för kollegialt lärande.

Statens skolverk ska använda högst 3 000 000 000 kronor för utgifter i enlighet med förordningen (2016:100) om statsbidrag för höjda löner till lärare och förskollärare.

Högst 1 852 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2019:1288) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare. Av dessa medel ska högst 410 000 000 kronor användas för bidrag till huvudmän med skolenheter som har särskilt svåra förutsättningar.

Högst 23 000 000 kronor ska användas för medel till utbildningsbidrag enligt förordningen (2016:706) om utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå. Statens skolverk ska efter rekvisition från Umeå universitet betala ut medel till de anordnande lärosätena. Rekvisition av medel för de studenter som deltar i utbildningen under våren 2023 ska lämnas senast den 3 april 2023. Skolverkets beslut ska omfatta hela året. Utbetalning av medel ska göras senast i april 2023 respektive september 2023. Outnyttjade medel ska återbetalas till Skolverket senast den 1 februari 2024.

Statens skolverk ska använda anslagsposten för utgifter i enlighet med förordningen (2018:49) om statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling.

Statens skolverk ska använda högst 4 144 422 000 kronor för utgifter enligt förordningen (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning. Statsbidraget ska fördelas proportionerligt utifrån söktrycket för den aktuella ansökningsomgången för yrkesvux, kombinationsutbildningar, lärlingsvux och yrkesförarutbildningar. 

Högst 3 000 000 kronor ska användas för informationsinsatser om och stödinsatser för genomförandet av kombinationsutbildningar inom komvux.

Högst 85 000 000 kronor ska användas för bidrag för lärcentrum enligt förordningen (2017:1303) om statsbidrag för lärcentrum.

Högst 61 000 000 kronor ska användas för att möjliggöra språkträning för anställda i välfärden. Högst 1 000 000 kronor av dessa medel får användas för administrativa kostnader.

Högst 35 000 000 kronor ska användas för utgifter enligt förordningen (2021:744) om statsbidrag för kartläggning och validering inom kommunal vuxenutbildning.

Högst 100 000 000 kronor ska användas för utgifter för stimulansbidrag enligt förordningen (2012:993) om statsbidrag för utbildning i svenska för invandrare.

Statens skolverk ska använda högst 66 000 000 kronor för utgifter enligt förordningen om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning. Medlen på anslagsposten ska användas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Utgifter enligt dessa författningar ska redovisas mot denna anslagspost upp till den tilldelade nivån för anslagsposten och därefter mot anslagspost 1. 

Statens skolverk ska, utan rekvisition, göra följande utbetalningar för utbildningar med särskild inriktning.

600 000 kronor ska betalas ut till Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund för dess riksomfattande kursverksamhet. Bidraget betalas ut under mars och oktober 2023 med hälften av bidraget vid varje tillfälle.

10 000 000 kronor ska betalas ut till Samernas Utbildningscentrum i Jokkmokk som bidrag för utbildningsverksamheten. Bidraget ska betalas ut under januari 2023.

Villkor

Fördelningen mellan åren av belopp för infriade åtaganden är indikativ.

Av beställningsbemyndigandet på anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning ap. 1 får 150 000 000 kronor användas först efter beslut av regeringen.

Målet för den avgiftsbelagda verksamheten för legitimation för lärare och förskollärare är att avgifterna ska bidra till att täcka kostnaderna.